Jaha. Så var "årets höjdpunkt i Skövde" här igen.. och om en halvtimme även avslutad. Här kommer min personliga summering:

Torsdag: Jag har tänkt åka in på allsången och kika på Anders Eriksson eftersom Galenskaparna var mina favoriter när jag var liten. Blir vrålförkyld och får tänka om. Stannar hemma hos föräldrarna.

Fredag: Jag är fortfarande äckligt förkyld och alla mina planer på att åka in till stan krossas ganska totalt. Jag kommer knappt ur soffan. Klockan tolv på natten åker jag hem till Erik. Sakna. Han är full. Det gör inget för jag har inget luktsinne. Ibland är det bra med en rejäl förkyldning.

Lördag: Vaknar hos Erik, känner mig lite bättre och vi städar hans lägenhet. Åker till föräldrarna där bror och brorson är hemma. Pratar med Toni om att dra till kåren. Efter det åker jag tillbaka hem till Eriks lägenhet fast han är i Göteborg. Jag vill inte följa med och smitta ner folk jag inte känner. Jag dricker lite vin och ringer Lotta för att kolla om hon ska med till kåren. Hon vill inte, hon har mentalt förberett sig på att stanna hemma och jag har full förståelse för detta. Jag väntar istället på att Carro ska ringa.
    Halv elva ringer hon och jag knallar ut på stan. Möter upp Carro, Anna, Mr Hanky mfl. Sitter i tjugo minuter kanske i mummels tält innan de bestämmer sig för att gå till Husaren. Visst.. men jag vill inte gå med. 150 spänn för att komma in på husaren! Jag menar.. näe. Aldrig. Jag lämnar sällskapet och drar iväg själv mot kulturhuset för att kika på Cowboysen de sista minutrarna.
    Nehepp. De har slutat tidigare och Kristian Antilla står redan på scen. Kan bli intressant. Jag står en stund. Snark. Vafan är det här!? Sömnvarning kl 23.00 på kvällen. Bestämmer mig för att köpa en friterad banan och gå och lägga mig. Vandrar upp mot bananerna. Ni som vet hur lång kö det brukar vara till festivalbananen vid den tiden på dygnet, tänk er den kön, plus 50%. "Aldrig i livet" tänker jag. Strosar runt själv en stund till innan jag blir sur på allt folk och går till lägenheten.

Så. Nu sitter jag här ensam och trött och lite småsur på hela skiten. Det blev ju väldigt lyckat i år...

Och nej. Jag är inte sur på någon. Helt ärligt. Det har bara blivit fel, olyckliga omständigheter och dyra inträden. Jag är mest sur på det. Inte på någon annan.

Jo, gårdagens partylösa kväll blev faktiskt lyckad ändå. Carro, Erik och jag satt hemma hos Erik och drack öl eller vin med fruktsoda. Erik har tjatat om den där jäkla vin-o-fruktsodablandningen och jag har tyckt att det låter skitäckligt. Fast så testade jag häromdagen och det var faktiskt riktigt gott! Vi lyssnade på musik, sjöng, bråkade, busade, skrek och lagade byxor. Lagom händelserikt.

Framåt natten gav vi oss ut bland Skövdes hjärndöda och för det mesta värdelösa uteliv. Vi skulle inte gå in nånstans utan bara kolla läget. Det var ganska lyckat. Carro träffade på folk hon inte sett på jättelänge, Erik likaså och jag hittade folk jag inte sett på flera år! Så kändes det i alla fall. Sandra, Mikael, Max, Hanna.. folk. Det var nästan så att jag kände ett tag att vi borde gått ut tidigare och knökat oss in någonstans men det var bra som det var. Framåt halv tre tror jag vi begav oss tillbaka. Carro drack ett glas vatten och vinglade nerför trappan igen. Erik och jag höll koll på henne så att hon åtminstone klarade sig hela vägen ner. Sen slängde jag mig i sängen och somnade i samma ögonblick som ögonen slöt sig. Tror jag. Fan vad jag var trött.

Igår var päronen och jag på KSS och hälsade på min brorsdotter Filippa. Så jäkla liten var hon så jag nästan ville gråta. Sju veckor för tidigt född.. då är man inte så stor. Hon vägde 1955 gram när hon föddes och fick inte behålla nån mat de första dagarna. Hon matades med 15 ml. Sjukt. Så liten. Men såå söt! Hon var en jättefin liten tjej. Skönt :)

På kvällen var det inflyttningsfest hos Emma och Kotten.
     Ni som följer min bilddagbok har redan sett en massa bilden från festen och jag har inte så mycket mer att säga. Det var en trevlig tillställning. Inte för stökigt men heller aldrig långtråkigt. Eller.. de flesta satt ute på balkongen (den var rätt stor) och rökte hela kvällen. Jag satt där ute först men isåg snart att det kanske inte är världens bästa tillfälle för mig just nu att sitta och andas ner en massa rök i lungorna. Så jag gick in. Där inne var det väl inte direkt så mycket drag om man säger så.. och lite senare framåt kvällen så drog några förlorade själar iväg ner på stan. Krogen. Fy bubblan. Dit tänkte jag inte följa med. Men å andra sidan var jag verkligen inte på festhumör och planerade redan tidigt under kvällen att åka hem. Jag är glad nu att jag stannade men hade jag åkt hem hade det nog inte spelat så stor roll. Sådeså.

Sådär. Årets festival är avklarad. Det verkar bara bli en festival i år med tanke på att de flesta redan varit. Det gör inget. Det var varken skitkul eller långtråkigt, det var helt perfekt. Vädret var aningen för varmt men hellre det än konstant spöregn. Trevlig stämning, trevligt folk, trevlig musik. Allt var där. Det bästa var de två pauserna hos min moster uppe i skogen, ett par mil utanför Arvika. Hon bjöd på mat, glass, kaffe och kakor. Bäst i musikväg var Sagor & Swing och S.P.O.C.K tycker jag. De sistnämnda var jäkligt roliga att se eftersom det var deras 20-årsjubileum. Out there och Never Trust a Klingon var bäst av låtarna. Sagor & Swing var också extra roligt. De lade ju ner 2004 men.. helt plötsligt spelar de på Arvika! Haha. Så jäkla kul.

                      
 

Det var en trevlig kväll igår. Satt hemma framför datorn ett bra tag på dagen och fixade med Danger Avenues lastfm-sida. Det var skoj men det tog lite tid. Jag var ganska trött på att vara hemma då jag fick ett sms från Emma som tyckte jag skulle vara med och dricka öl hemma hos Anna på kvällen. Svårt val? Inte direkt. Drog hem till Anna och vi blev lite folk till slut ändå. Mysigt.
    Husaren nästa. Kvällens öl för 20 spänn. Det var Norrlands guld som jag vanligtvis inte tycker så jättebra om men kostar det 20 spänn så är det mesta gott. Jag hade med mig kameran hela kvällen men tog inte upp den en enda gång. Jag har verkligen.. lagt av mig med det där. Förut tog jag jämt bilder som en galning. Jag ska skärpa mig. Ska bli en galning igen. Kanske kan sno en bild eller två av Erik sen. Inte ens på Husarens hemsida hade det kommit upp bilder än. Vart är världen påväg!? : )
    På Hultsfred regnar det en massa har jag fått rapport om. Glad att jag inte är där!

Tja, de flesta vet väl vad som hände förra året när vi skulle kika på Nationalteatern när de spelade på Liseberg. För er som inte vet så välte ett godståg utanför Alingsås och förstörde rälsen en bra bit. Detta hände under tiden som jag och en massa fölk satt på tåget mot Göteborg. När vi kom till Herrljunga blev det stopp i trafiken. Vi satt fast i Herrljunga i nästan fyra timmar (om jag inte minns fel) för att bara vända hemåt igen. Tågtrafiken var avstängd i flera dagar efteråt. Vi missade Nationalteatern.

I år skulle det bli bättre. Än en gång spelar de på Liseberg. Det skulle bli femte gången jag såg dom. Det börjar med att jag blir inringd på morgonen till halv fem. Jag lyckades förhandla så jag fick sluta fyra och fick åka ifrån jobbet kvart i fyra. Kommer hem och slänger på mig nått annat än jobbkläderna och försöker ringa Anna som jag ska träffa i Gbg. Inget svar. Ringer Carro som bad mig ringa Anna. Inget svar. Ringer Britta som också ska dit. Inget svar. Efter ett tag ringer Britta upp och säger att det är svårt att ringa mig. Vi bestämmer i alla fall att jag tar tåget halv sex så jag är framme sju och när jag kommit fram till Liseberg ska jag ringa. Sen försöker jag ringa mor och far på tre olika telefonnummer för att säga vart jag ska. Kommer inte ens fram. Min mobil slutade fungera och så även hemtelefonen. Jag sprang sedan till bussen i spöregnet. Bussen är försenad för det ligger flera centimeter vatten på marken som inte rinner bort (det kändes som att åka forsränningsbuss) och jag missar tåget. Jag ser det åka iväg! Fan, jag kan inte ringa! Jag köper en biljett på X2000, vad annars kan jag göra? Sätter mig på tåget och inser att jag inte kan ringa när jag kommer fram och Britta tror att jag kommer klockan sju, Anna vet inte ens att jag kommer! Jag lånar mobil av en snäll kille på tåget och ringer Britta och säger att jag kommer kvart över sju och att jag inte kan ringa. Vi bestämmer att vi ska ses kvart i åtta innanför entrén till Liseberg. Tio minuter efter att vi lagt på saktar tåget ner. "Jaaaao, vi har lite signalproblem nu så vi kommer att få åka med reducerad hastighet en bit." Faaaaan. "Vi är ca tio minuter försenade." Faaaaaan! Utanför Alingsås saktar vi ner igen. "Jaaaaao vi har hamnat bakom ett försenat lokalpendeltåg och kommer bli ytterligare försenade." Faaaan! Jag springer till spårvagnen från centralen och den kommer om tio minuter. Ingen idé att stressa upp sig för man kan inte påverka nånting ändå. Kommer fram till Liseberg och då börjar min mobil fungera igen. Ringer Britta och vi hittar varandra. Ringer Anna och hon undrar vartfan jag har hållit hus hela dagen. Hon har försökt ringa. Ehh..

Sen kikar vi på Nationalteatern och det var lika bra som vanligt förutom den jävla tjejen som förstörde hela "Men bara om min älskade väntar" som jag hade väntat på att få höra. Det är antagligen en av världens finaste låtar och den ska störas av "JA MEN PÅ FREEEEDAG!!!" etc. hela jäkla låten. > <
    Vi drar till Resturang Västerhus och dricker 2 öl för 50:- och Annas mamma är med. Så kul. Hon var härlig. Sen åker vi med halv ett tåget hem. Det ska komma in till Skövde klockan två. Min buss hem går klockan två men det brukar alltid fungera att ta den. Det gör det inte nu. Bussen har gått. Jag tänker att jag åker med Mariestadsbussen och går av från vägen. Pappa vill möta mig, mamma vill att jag ska ta en taxi, hon betalar. Jag tog en taxi hem! Haha. Det var fan inte min dag igår.

Var så trött efter jobbet idag att jag knappt hängde ihop. Fy bubblan. Har sträckt mig strax under revbenet också till råga på allt så jag kan inte skratta ordentligt utan att det gör förbaskat ont! Nog om det.
    Kände för att kika på nån Bondfilm ikväll. Var sugen på lite Connery (när är jag inte det!?) men när klockan var nio så poppade nått annat upp i teven. Fuckin' gorgeous mr Harrison Ford, i skepnad av Indiana Jones. Första filmen. Det blidde inge Bond ikväll. För första gången så lade jag även märke till hur mycket Tomb Raiders skapare måste varit inspirerade av Indy. Speciellt i inledningen av filmen. Där kan man hitta i princip varenda fälla och knep i något av Tomb Raiderspelen. Kul. :P Och vilken dregelmagnet. Mamma gillar inte Harrison Ford, hon tycker han har noll karisma, noll utstrålning och är ett fult stoneface. Jag.. är kär. Jävla snyggo.

Ingen eld blev det. Det lutade åt att vara hemma hela kvällen. Kände inte för att göra nått alls. Hade för mycket att välja på kändes det som och jag orkade inte åka nånstans heller. Efter många om och men så drog jag i alla fall till Lidköping sent på kvällen. (På vägen in till stan skymtade jag dock elden på Aspö så lite eld blev det visst ändå..) Var framme i Lidköping tio i tio dör jag blev mött av Carro, Anna, Emma, iida och Fie. Sedan var det dags att slå sig ner inne på den nya rockbaren som huserar i staden. Fasikens vilket snyggt ställe det var! Helt otroligt. Det var minsann annat än Skövde det, som dessutom envisas med att bara spela schlager, dansmusik och de stora hitsen vart man än går. Är fruktansvärt trött på Lena Ph, Gyllene Tider, Summer of 69 och Livin on a Prayer. Här fick vi, i alla fall så länge det inte hade blivit alldeles för fullt med folk, önska egna låtar! Perfa ju.
    Jag är jäkligt glad att jag åkte iväg till slut i alla fall. Udda saker och udda människor hände. Skoj. Känner att jag låter aningen kryptisk här men det är bara för att jag inte orkar skriva mer :P

"Alltså jag gillar sån här gubbrock, typ Metallica."

Unge man, då skulle du komma hem till mig och gräva bland mina skivor. Du skulle tro att jag var från stenåldern eller fullständigt efterbliven.

Min farmor dyller år idag, hela åttiosex år! Hon har dessutom namnsdag. Bra att kombinera tycker jag. Teresia. Är det inte fint eller? Hon har hatat det namnet så länge hon har levt och jag tycker det är jättefint. Anyway, just nu bor hon på en korttidsavdelning eftersom hon har lunginflammation. Inte så kul på sin födelesdag kanske. Fast det var kul ändå för plötsligt hade vi en massa plats ute i nått rum. Vi var nämligen en massa folk som kom, även såna jag inte träffar så ofta. En kusin och hennes ungar var där och senast jag såg dom var den ena ungen inte ute än. Wow. Kontakt med släkten har vi? (Försökte låta som Yoda.) Vi käkade prinsesstårta och jag fick all pappas marsipan. Jag fick ge lite till mamma för hon blev avundsjuk. Tack pappa för att du inte gillar marsipan...
    När vi skulle åka därifrån var det matdags för gamlingarna och vi körde ut henne i matsalen. Nån gubbe började ropa tvärs över bordet "Fyller du år idag?" Och jag tror han ropade ca tjugo gånger innan hon märkte att han ropade! Haha. "Fyller du år idag?" "Ja det gör jag.. HUNDRA ÅR!" Å så började gubben sjunga för henne och några andra stämde in och när de var klara började en annan tant klappa händerna. Jag blev nästan tårögd. Jag älskar gamla människor. : )
    Saknar faktiskt gamlingarna på jobbet. Har inte jobbat på över en vecka. Suck.

Jag är full med pannkakor. Jag försökte mig på tre stycken.. men det gick bara inte. Nästan, fast ändå inte. Nästa gång..
    På framsidan här hemma är det 19.8 grader! Sjukt gött. Fast å andra sidan så blåser det så det är kanske inte lika varmt när man går en bit. Får se sen. Jag ska gå bort till 26an om en stund.. eller vad den nu heter den där jäkla vägen som går till Mariestad, och det tar en tjugo minuter. Siktet är inställt på Joni och lite grillat serni.

Ikväll blir det kalas hos Emma.

Jag har problem.
    Det är så här va, att nu är sommaren påväg hit med stormsteg. Om vi räknar bort det faktum att sista anmälningsdagen till studera.nu är om en månad så tänker jag bara på festivaler. Jag har planerat ända sedan december att köpa biljett till Sweden Rock. Priest liskom. Och Ace Frehley och Hanoi Rocks (ja jag vill se dom.. och ja jag har skivor med dom. Sådeså. Glam glam.) Sebastian Bach känner jag att jag måste ge en ny chans. Han kanske bara hade en dålig dag? Tror inte det iof.. men man vet aldrig. Sabaton blev jag kär i förra året så dom kan jag inte missa, Mustasch missade jag på förra SRF jag var på så nu ska jag fanimej se dom. The Blues Band vill jag absolut se och.. ja listan kan göras längre.
    Sen vill jag ju på Peace and Love. Fyyy vilken bra lineup. Alla artister är ju dessutom inte klara än! Många av de som kommer har jag redan sett men ändå. Caesars! Dör lite inombords om jag missar dom igen. De skulle ju till PnL 05 och jag hade biljett. Sen ställde de in. Jag blev lite ledsen om man säger så. I år då, jo Hanoi Rocks och Mustasch kommer till PnL också. Stefan Sundström vill jag se igen, trots att dte är.. ehm.. fjärde gången? Nationalteatern blir femte eller sjätte gången jag ser men gärna för mig. Kan inte få nog. W.A.S.P, In Flames, Opeth, Hellacopters, Entombed, The Haunted.. Jag mår dåligt. 2005 gick jag på både SRF och PnL men då var biljetterna till båda festivalerna betydligt billigare.. och nu ska jag ju jobba under drygt halva sommaren och jag tror det kommer vara svårt att få så mycket ledigt.

Jag vill ju inte missa Priest. Jag älskar de pojkarna. Fast jag har redan sett dem en gång.. och Caesars har jag ju aldrig sett och jag har lyssnat på dem betydligt längre. Eller.. lite i alla fall. Detta får mig att få ont i magen. Egentligen är det ju inte ens så viktigt men.. det har med mitt välbefinnande att göra! Haha.

Jag har gjort så mycket sedan senast jag skrev. Jag har så mycket att säga. Alldeles för mycket. När det blir såhär mycket stockar det till sig i min hjärna och ingenting vill ut. Det tar för mycket energi och när det gäller såna grejer är energi oftast en bristvara. Tråkigt egentligen, för jag menar, mitt liv är ju såå jäkla intressant jämt.
   Det mesta jag har att säga om helgen finns väl i min bilddagbok tror jag. Eller.. det mesta jag orkade berätta där i alla fall. Haha. Fy vilken latmask jag är.
    Helgen har i alla fall mestadels bestått av liveband och öl. Två av livets allra trevligaste ingredienser. Först inflyttningsfest på fredagen som slutade på Underground där M.A.N och Syconaut spelade. På lördagen styrde Oscar, Niklas och jag kosan mot Göteborg och kikade på Danger Avenue när de spelade på Meeth's.

Det var första gången jag fick se dem. Det har stört mig nått fruktansvärt att det inte funkat NÅN ENDA GÅNG de spelat. Att jag kunde titta alltså. Det är ju kul om man känner nån i bandet att man får se dom också kanske. Den där meningen blev väldigt konstig men jag låter den vara.

Well well. Idag har jag varit ute på årets första mopedtur! Det var hur kul som helst. Dessutom var det hur kallt som helst också. Jag hade bara mina mopedhandskar på mig och de är väl inte sådär jätteisolerade direkt. Gradantalet var tre ovan noll men jag gav mig ut ändå. Jag körde till jobbet och tillbaka i princip. Det var alldeles för långt. Till slut så hade jag ingen känsel alls kvar i tummarna och jag kände inte när jag satte igång blinkersarna, inte heller när jag stängde av, så jag fick hela tiden sitta och kontrollera att ingen lampa lyste nånstans. Sen när jag kom hem kunde jag inte böja på tummarna så att öppna väskan och ta ut nyckeln för att sedan sätta den i dörren och låsa upp var en jäkla bedrift faktiskt! Sen fick jag inte av mig hjälmen heller eftersom jag inte kunde greppa nånting. Det var lite jobbigt. Efter nån halvtimme började jag få tillbaka känseln. Fy bubblan. Nästa gång jag åker ska det vara varmt.

And reds and golds and yellows were the colours in the dawn.

Good. Very good.
     Jag tror jag har insett något som är ganska bra. Tror jag. Eller om det är så så vore det väldigt bra för.. för flera personer. Bland annat mig. Så ego. Så jag är glad just nu. Glad åt en annan person. Så skönt.
Nu ska jag sluta prata om sånt som ingen förstår.
     Vilken dag. Vaknade ett antal gånger (ca 8) i natt av att en viss katt (Saga) anföll antingen min fot, hand eller knäskål. Hon är underbar den kissen.. men.. mentalt annorlunda. Var i alla fall inte så bakis när jag vaknade som jag igår trodde att jag skulle vara. Men sen kom världens huvudvärk. Det är först nu som den börjat avta.. tjugo i tolv på natten. Men lite får man väl tåla om det är självförvållat.
     Viggos fest var aningen annorlunda. Eller, det var kul men.. människorna var alldeles för olika tror jag. Fast det är ju skönt när man kan ha roligt åt folk åt också. Musiken ska vi inte ens gå in på... Det ska bli skönt att få tillbaka datorn med normal musik. Eller.. jag har ju ett ANTAL skivor om man säger så.. men ändå. På datorn har jag mer udda grejer.. Jag får datorn imorrn istället för i fredags. Jag längtar. Tjollahopp!

05:10 - Väckarklockan ringer och jag gäspar stort innan jag tar på mig tofflorna, pappas fleecetröja och mitt mest morgontrötta humör.
07:00 - Sitter i soffan på jobbet. Lyckades inte ta av mitt morgontrötta humör innan detta men tänker att det går nog ändå. Ut å jobba.
14:00 - Pappa hämtar mig utanför jobbet så att jag ska hinna hem och äta, duscha och göra mig iordning (och helst vila!) innan tåget går mot 20årskalas! Han är snäll min far.

Sen går dagen rätt bra. Carro och Emma kommer hem till mig och vi slår in Niklas chokladkalender i fint omslagspapper i renaste silver. Sen skjutsar pappa in oss till tåget och vi drar iväg. Carro och Emma är bakfulla som attans. Carros bakfylla tar en väldigt flummig väg, vilket jag tycker är utomordentligt bra och Emmas bakfylla tar skepnad av en stor trött best som bara blir irriterad på Carro och mig när vi skrattar konstant en hel tågresa. Haha.
     Niklas blev jätteglad för sin chokladkalender btw. Oscar fick faktiskt en tablettask också eftersom han hade namnsdag. Vi käkade tårta och drack öl. Sen kom mer folk som drack mer öl. (Men jag tror inte att någon åt av tårtan. Synd för dem, den var god.) Sen åkte vi in till stan där jag stötte på Kissexperten och kvällen fortsatte på Rockbaren där jag tror att halva glasförrådet gick sönder under en och samma kväll. Allt vid vårt bord. Haha. Det var däremot ytterst trevligt. Vi satt kvar tills klockan blev stängning och fortsatte till Burger King där hela Göteborgs befolkning befann sig. Isak blev av med sin plånbok och vi vandrade vidare till en spårvagn vi precis missade. Okej, nästa går om en timme, tjugo över fem. Vi satte oss inne på bussterminalen där Oscar och Niklas retade upp en vakt. Vi kom hem till Niklas strax innan sex nån gång och började då lyssna på musik, babbla och störa Niklas mamma. Klockan sju lade vi oss och helt plötsligt hade jag varit vaken i nästan 26 timmar plus att jag hade jobbat. Jag var lite sådär halvtrött kan man väl säga. Men jag hade fruktansvärt roligt. Herre gud. Vi sov sex personer inne i Niklas rum som inte var sådär superstort. Jonas lade sig under köksbordet och sov. Haha.
 
Lyckad helg! :D