Klockan är strax efter tolv på natten.
Grattis till mig då.

Jag jobbar fortfarande med engelskan så här dags. Fingrarna, öronen och ögonen blöder på mig snart så jag tror jag ska gå och lägga mig istället. Good night people.

I wish you all the best.

På tal om inget egentligen - jag hade så jävla kul i lördags. Det har jag inte haft på länge mina vänner. Det var en helt totalt perfekt dag. Har nu abstinens efter Guitar Hero. Fan :) Dessutom är det som Paulina sa, det är GRYMT UNDERSKATTAT att bowla. Haha.
Är det nån som ska med nån dag? Jag vill bowla! Fast ölen får vänta tills efteråt. Visst, jag brukar hamna i rännan med mina klot rätt mycket men inte så himla mycket. Tror jag inte. Haha. Huvudsaken är att jag var bättre än Calle.

Sitter och jobbar med engelska. "What grounds are there for arguing that Evolutionism is a theory rather than scientific fact?" Inte vet jag! Amerikaner är dumma, så enkelt är det väl? Vill de tro på Adam och Eva så be my guest. Tro gärna att Adam namngav alla djuren på en dag för att han var mycket smartare än vad vi är idag. Tro att bananer är beviset på Guds existens, tro att Charles Darwin bara var en dum satanist som vägrade tro på Gud och skapelseteorin. Blanda inte in mig i skiten bara. Vad ska man säga? Jag svarar att Amerikaner är dumma. Kommer inte på något annat. Det är ju så sjukt att det knappt finns.

Dessutom har jag tagit på mig mera jobb. Jag slutar skolan klockan tre imorrn och börjar jobba fyra. Kommer ju knappt hinna käka nått. Sen har jag muntligt föredrag nästa vecka som jag inte ens har börjat med. Och i helgen lär jag inte hinna. DÄM DÄM DÄM DARN. Varför i hela fridens dar tackade jag ja till jobb när jag inte var ikryssad? Jag är för mesig. För snäll. För moralisk och har alldeles för lätt för att få dåligt samvete. Dåligt samvete får jag för det mesta. Grät och var ledsen nästan hela dagen igår för en massa olika orsaker, sen hade jag dåligt samvete för det för jag trodde att jag gjort mina föräldrar ledsna när jag var ledsen. Ack.

Sitter på BC och läser engelska. Just nu handlar det om religion i UK och USA. Det var i alla fall lite roligare än politik. Man kan inte lära sig allt om alla kammare och alla ministrar och vad alla har för uppgift. Mitt huvud kokar över. Dessutom får man reda på en massa fakta om minst sagt korkade amerikaner. Eller nått ditåt. Visste ni att ca 80% (tror jag det var) av amerikanerna tror att människan skapades från Adam och Eva och endast ca 20% tror på Darwins teori om evolutionen? Jag skrek "VAA!?" rakt ut när jag läste det. Jag trodde inte det var sant.

Och så har jag träningsvärk. Under armarna, över revbenen. Yes, jag var å tränade på gym igår! Det trodde ni aldrig va? Det var banne mig ett tag sedan. Emilia, Terese och jag gick dit efter skolan. Fast först fick vi åka hem till mig och hämta mina grejer för som vanlig så hade jag missuppfattat alltihop och trodde att vi skulle göra det idag. Det var 30 - 40 killar där och vi tre tjejer. Hrmf. Men så var det ett byggargym också. Fanns nästan bara "gör-dina-muskler-större-maskiner".
Fast vafan. Det var gratis. Lätt värt det.

- ...och till efterrätt är det annanas- och mandarinklyftor med vaniljyoghurt.
- Familjerådet? Nej det har jag aldrig suttit med i.
- Nej, vamilj, jag menar VANILJ-yoghurt.
- Jaha, familjeråd! Öh, vadå? Ska jag vara med i tidningen?!
- VAAANILJYOOOGHUUURT!! Äsch. Smaklig måltid.

Seriöst. Jag fick erbjudande idag om att få ett vikariat. Ett vik! JAG! Jag har jobbat på Käpplunda Gärde i över ett år och hoppats på att få ett vik. När jag äntligen får erbjudandet så kan jag inte. Det skiter sig ju redan med skolan eftersom jag jobbar så mycket. Kan inte med att säga nej heller. Men jag vill ju ha ett vik! Jag blev jätteledsen. Allt ska vara på en gång. Lagen om alltings jävlighet. Det var verkligen ett jättebra schema! Jag sa att jag inte kunde ta det.

Ååååhneeeeej. Jäkla hår! Ge dig! Du låter aldrig mig vinna. Varför ska du se ut sådär jämt va? Bara hänga rakt ner i mitt ansikte, rakt, nästan otäckt rakt. Äh. Nu fan.
Jag hävde mig över handfatet och spolade tretusen liter vatten i håret.. håret hade precis torkat efter att jag hade tvättat det. Det sket jag i. Jag var arg. Sen blev det ju väldans blött faktiskt. Alldeles FÖR blött och jag skulle snart åka till jobbet. Jag tog fram det tunga artilleriet. Hårfönen. Jag fönar inte mitt hår. Aldrig. Never ever. Det skadar håret. Jag får göra det en gång om året har jag bestämt. Jag gjorde det inte en enda gång förra året så detta året har jag ju två gånger på mig. (Jag vet, det är lite pedant-patetiskt på nått vis men det står jag ut med.) Men nu så skulle det bli av. Jag blåste och kammade samtidigt och tänkte att "Vad skönt att det blev torrt. Fast vad fint och fluffigt det blev.. och vad bra det lade sig! Jag kanske skulle fortsätta med det här?" Sen tänkte jag inte mer på det utan knöt ihop håret i en hastig knut och drog till jobbet.

På rasten vid halv elva (ska egentligen vara mycket tidigare men det är rätt körigt på jobbet så det blir jämt vid den tiden) kommer chefen ner till personallokalen.
"Vad fin du var i håret Cecilia."
"Ööööööööööh. Taaaack?" sa jag skeptiskt med en min som tydligt visade att jag inte riktigt förstod varför hon skulle ge mig en sån komplimang. "Eh.. jag fönade det imorse för första gången på två år. Det kanske är det.."
Sen blev chefen upptagen med något annat. I ett ögonblick av fasa några sekunder senare såg jag det. Hon hade färgat sitt hår! Hon hade låtit det växa under sommaren och färgat det i en fin lite gyllenbrun färg. Fast det var ju redan försent att säga något. SÅ, om chefen någonsin kommenterar ens fina hår bör man vara uppmärksam på om han/hon själv gjort något man kan ge en komplimang för. Man ska i alla fall absolut inte skeptiskt säga: "Ööööööööööh... Taaaack? Eh.. jag fönade det imorse för första gången på två år. Det kanske är det.."
 

Jag sitter på golvet och vilar huvudet på köksbordet.
Yoko sitter på en av köksstolarnas stolsrygg och stirrar idogt på mig.
Jag stirrar tillbaka.
Utan att ta blicken ifrån mig hoppar hon ner ifrån stolen och går med bestämda steg raka vägen över bordet mot mig, placerar näbben runt min näsa och.. "crack!"
Allting går så fort att jag inte hinner reagera. Hon biter, jag skriker. Hon flyger iväg och landar på buren med en nöjd min.

Cicci har rött märke på näsan.

Gårdagen var trevlig, trots regnet! Det är ju så är när det är matfestival så tål man regn. Anledningen till det är just den att man vet redan innan att det kommer. Matfestivalen har väl inte varit regnfri någon gång i mannaminne eller? Jag hade iallafall gummistövlar och på mig med raggsockar i och jag stortrivdes. Det var varmt och skönt och inte det minsta blött. Frös gjorde jag inte heller speciellt mycket, även om jag hade fjorton lager tröjor på mig. Det brukar räcka med två. Kvällen avslutades på Voda med Sprite on the Rocks innan fyrverkeriet.

Jag gillade absolut Fuegos mat mest. Det var majs i, visst, men den var rostad, så den var inte så fruktansvärt äcklig som majs är i vanliga fall. dessutom var det inte svårt att plocka bort den så den störde mig inte. I det tältet mötte vi Lisa H och vinkade av henne för hon ska åka till Nice och plugga franska. Sånt fusk. Haha. På samma ställe mötte jag även de två som skulle jobba natt på Käpplunda. De hade smitit in till stan för att ta med sig lite mat! Haha. Slår vad om att de handlade upp ett helt häfte och satt och hade buffé när de fick en lugn stund utan larm. Det hade jag gjort iallafall. Vilken tur att jag inte jobbar natt.


Lotta inne i Fuegos tält.

Jag blev lite ledsen igen igår innan vi skulle åka hem. Jag fattar inte att två jättefina dagar skulle avslutas med att jag blir ledsen. Fast det är ju mitt eget fel som tar åt mig för vissa saker. Fast just den saken det handlade om i fredags kommer jag nog ALLTID vara lite känslig med.. men igår. Det var inte kul. Det kändes som att jag bråkade (över telefon) med den personen jag sist av allt i världen skulle vilja bråka med. Och vi bråkade inte ens. Det bara kändes så, och så blev jag ledsen. Och ja, jag var nykter. Hrmpf. Bättring Cicci.

Jag blev rätt nedstämd igår för en sak som jag har ägnat nästan varenda vaken sekund idag till att tänka på. Jag kan inte få det ut ur mina tankar.

Men tack Joni för du alltid vet hur man ska få mig på bra humör igen.