Stackars mina grannar. Lägenheten är mycket lyhörd. När Marcus hade gått och lagt sig igår trodde han att jag hade på teven i rummet brevid. Det hade jag inte, men grannarna hade på sin. En gång för inte så längesedan vaknade jag på natten av att någon skrattade i en annan lägenhet. I alla fall, imorrn ska jag hålla ett föredrag på två minuter. (Jag vet, löjligt lite tid!) Föredraget ska handla om ett föremål och jag har valt det fantastiska föremålet lök. Så nu får mina grannar sitta och lyssna på hur jag om och om igen drar igenom ett två minuter långt föredrag om lök. Stackars mina grannar.

 

Ett fantastiskt vackert exemplar av en gul lök från arten Allium cepa. ^^

Ser på nätet att jag är registrerad på kursen men kan ännu inte se kursen i studentportalen SCIO där läraren lägger till en på kurserna --> går på föreläsningen --> "Du är inte med på listan" --> får mail om att anmäla mig till tentan --> anmäler mig till tentan --> får mail från kursansvarig "Du är inte registrerad på kursen. Ta kontakt med studentservice för du måste kunna anmäla dig till tentan!" --> svarar att jag redan anmält mig till tentan --> ringer ändå studentservice --> blir kopplad till antagningen --> "Du är registrerad på kursen, du finns med i webladok. Läraren lägger till dig i SCIO.

Man måste ju bara älska

Okej, det är inte lika illa som det låter. Men det var roligare att ha praktik där, och faktiskt jobba, än att studera. Det kan ju vara så att jag börjar tröttna på studentlivet nu. Big time.

Pappa hade skrivit ut vår c-uppsats. Och eh, satt i en spiral. En häftklammer eller ett gem fungerar liksom inte till de ca 50 sidorna. (Den är nu utskriven dubbelsidigt, annars hade det blivit nästan 100 sidor.) IT'S A BLOODY BOOK! Jösses.

(Ja, den saknar Högskolans logga på framsidan. Av någon anledning kom inte den med i pdf:en.)

 

Take a good look people. Om ni vill ha något att göra som stjäl all er tid från er men som inte ger så särskilt mycket tillbaka så ska ni läsa denna bok. När jag började läsa denna nästan 600 sidor tjocka bok kändes den lovande. Jag hängde med. Jag ansåg informationen vara viktig. Sedan hände något. Jag kan inte exakt sätta mitt finger på vad men jag är säker på att jag inte gillar det i alla fall. Har läst ca 100 sidor och det har tagit alldeles för många timmar.

Möter ni den här boken på stan - vänd om och spring det snabbaste ni kan. (Återkommer om jag ändrar åsikt.)

Igår var... en skum dag. Spänningar i kroppen, nästan till bristningsgränsen. Något elakt hoppade ur munnen på mig någon gång. Kan inte hjälpas. Men det var en lyckad utställning och av någon anledning så vann vi juryns pris för mest kreativa monter! (Att vi inte vann folkets pris är föga förvånande. Vem röstade på oss egentligen efter den odör vi spred över stället?!) Motiveringen till priset hade att göra med att vi utnyttjade alla fem sinnen. Man kunde känna på svansen, smaka på morötterna och lukta på höet och allt vad det nu var. Men jag vill gärna tro att vi vann för att vårt hö lade ett täcke av hösilage-lukt över hela skolan! (Vi är så jävla värda det här priset efter allt jäkla slit som vi tampats med de senaste veckorna!)

 

Så. Nu blir det till att åka speedcat på Munksjön i augusti. Ohjä!

 

 

Snodde en bild från PMC där Josse och jag visar hur snygga bara vi kan vara i föreningskläder och halmstrå i munnen! (Louise och Åsa hade hunnit springa till tåget) Visst syns vår glädje över att ha vunnit? Ehum.

Idag var värsta dagen på länge.

Jag trodde inte att någonting skulle kunna toppa lördagens breakdown men jag hade nog fel. All den spänning och "jag måste hålla god min" som varit idag... Vi har de senaste veckorna (månader nu, vi började i april) arbetat med ett projekt. Detta i ett grupparbete som har gått otroligt dåligt och slitningarna i gruppen har nästan tagit kål (kol?) på mig. Det gick så långt att vi till slut åkte till skolan med en redovisning vi nästan inte kunde genomföra. Behöver jag säga att det blev smått katastrofalt?

Jag menar, hur ofta bryter man egentligen ihop i skolan, framför läraren? Inte så ofta, tror jag. Men det gjorde jag idag. Jag trodde ett tag att jag höll på att förlora förståndet, jag bara skrattade åt allt elände. Tills vår lärare kom och pratade med oss och han hade förståelse i rösten. Då bara brast det.

Det här är nog det värsta jag varit med om. I alla fall på länge. Jag ska med glädje skriva ner allt jag har gjort och all tid jag lagt ner på detta arbete och skicka till lärarna. Jag ska med glädje skriva en lång roman till utvärdering. Jag och två andra i min projektgrupp är värda en eloge. Och upprättelse. Och en brakfika.

Har precis betalat räkningar.

Shiet. Jag har verkligen inget att göra just nu. Från att det ibland känns som att allting hopar sig och jag knappt fattar hur jag ska få ihop det så blir det totalstopp. Jag har skickat ut mail till höger och vänster idag och igår men det är inte alla som är supersnabba på att svara. Nästan ingen faktiskt. Allt jag kan göra just nu är att vänta på svar. Därför sitter jag och uppdaterar min mail en gång i minuten och mellan uppdateringarna dumklickar jag på facebook. Jag slår vad om att allt kommer komma på en gång så att jag åter kommer att få skjuta upp saker.

När jag var och hälsade på här på praktikplatsen i höstas så sa de att de minsann skulle ge mig uppgifter att göra. Å det har jag verkligen fått. Det har varit jätteroliga uppgifter och mindre roliga uppgifter. Å just nu har jag ett stort (roligt) projekt på g som jag kommer hålla på med parallellt med mina huvuduppgifter under hela praktiktiden, men utan svar från en massa folk kan jag inget göra just nu.

Jag har haft dessutom två artiklar (varav en är ganska så omfattande) liggande som inte varit klara men den ena är nu färdig och den andra väntar på kompletteringar jag inte kan göra förrän jag fått svar från berört folk. Dessutom är klockan för mycket för att jag ska orka gå runt å fråga folk om de har intressanta saker åt mig. Jag kanske ska ta å gå hem. Rensa garderoben har jag varit sugen på att göra ett tag. Det kanske är dags. Slänga ut tröjorna... så att jag kan köpa nya.

Yes, klockan är över två och jag har inte varit i Jönköping idag. ÄN. Jag ska åka strax. Har seminarium 16.30 - 18.00. Så jävla tråkigt. Jag hade samma seminarietid hela första kursen också. Jag kommer hem klockan nio liksom! Haha! Men det som är gött med det är att jag känner att jag har en vettig anledning till att inte göra någonting mer på hela kvällen. Då får jag dega framför teven om jag vill.

Förresten så hade jag världens Bob Dylan-upplevelse förut. Det var riktigt... konstigt.

Jag börjar jobba imorrn. Vi diskuterar vädret och hur det rimmar illa med mitt mopedåkande. Första sommaren jag hade mopeden åkte jag till jobbet tre gånger utan regnkläder. På hela sommaren. Och jag måste alltid ha med regnkläder för även om solen lyser på förmiddagen kan regnet ösa ner på eftermiddagen. Jag blev trött på det.

Jag - Ska vi flytta till Kalifornien? Eller nä, det finns ju krokodiler där...
Mor - Och amerikaner!

Dags för seminarie 3. Det PM vi har skrivit om vår kommande uppsats, där vi har förklarat vad vi ska skriva om, hur vi ska få fram information och hur vi vill använda den, ska grillas. Av lärare och kurskamrater.
    Sen när jag kommer hem blir det till att direkt sätta mig vid datorn och göra tenta via nätet. Vi har 48 timmar på oss och vi måste få 80 % rätt för att bli godkända. Vi väl får se hur många gånger jag måste göra om den tills jag lyckas. (Jag tror att det kan bli ganska många gånger!)
    Sen ska vi ha inne vårt omskrivna PM senast torsdag kl 8.00. När ska man hinna skriva det hade de tänkt? Jösses.

Wish me luck!

Idag hoppar jag föreläsningen. Jag har varit jätteupptagen i helgen med diverse födelsedagar och grejer som jag prioriterade framför pluggande. Mitt fel såklart... men ändå. Så idag har jag ett ton med arbete att få klart, papper att skriva ut och grejer att hålla reda på. Jag har fått skriva en lista så att jag inte ska glömma något.
    Föreläsningen var dessutom 1,5 timme. Jag skulle vara borta mellan 10.10 - 16.30 för det.. då kändes det faktiskt mer effektivt att stanna hemma trots att det är sista föreläsningen innan tentan.

Jag har i alla fall gett mig själv en morot, eller ja, motivation. Om jag fixar allting jag ska lämna in och hålla på med och dessutom klarar tentan så ska jag köpa mig dessa underbara skönheter som bara skriker CECIIIILIIIIAAAAAAAAA!

Jag bloggar inte så mycket just nu. Jag inte inne på facebook, lägger inte upp bilder på bilddagboken för jag tar inga bilder. Det är bara skola, skola, skola. Det finns en person som jag planerade att ringa idag för att fråga om vi kunde leka, sen tittade jag på mitt schema och insåg att det fick vänta ett par veckor. Från och med tisdag är det skola varje dag fram till tentan som gäller. Vissa dagar åtta till halv fem. Okej, fast jag måste gå upp typ halv fem. Flera dagar på raken... och kommer hem sen vid sju ungefär. Vill inte. (men det är okej, det går.)

Ikväll ska det äntligen bli av. Middag med pinglorna. Tredje gången gillt. Första gången hände det en ledsam sak och andra gången kom det en såndär nedrans bollsport i vägen.

Hade kursintroduktion i skolan idag. Första dagen på nya terminen. Jag höll på å ramla omkull av fasa över allt vi hade att göra, fastän jag satt ner. Det är en miljon examinationer och jag vet inte när jag ska hinna leva riktigt. Jag ser redan fram emot sommaren och att eventuellt få jobba.. om de nu vill ha tillbaka Cicci med kassa lungor. Hoppas.
    Sen hade vi musikalmöte efter introduktionen. Ja, musikalteamet på HLK alltså. Det ser ganska lovande ut. Det ska bli roligt att koncentrera sig på någonting annat än skolarbetet. Men, nu har jag i alla fall 45 högskolepoäng att printa ner på cevet. Inte illa. :P

I torsdags kändes det som att jag skulle vara ledig i en evighetslång fyradagarshelg. Den där evigheten tog slut fortare än kvickt och här sitter jag nu, redo att knalla iväg till bussen som ska ta mig till tåget som ska ta mig till stationen i Jönköping för att sedan gå till fots sista biten. Suck. Men bo? Bo där? Jag vet inte om jag vill. Jag är inte överförtjust i den där stan faktiskt. Man måste nästan vara uppväxt där för att älska den. Vi får se.
    Jag har inte läst så mycket som jag tänkte att jag skulle läsa. Istället sov jag, spelade tevespel och sov lite till. Enda dagen jag läste var igår. Men nu i veckan blir det till att begrava näsan i böckerna och inte komma fram förrän det blir tö. Fast vi får väl se hur det blir med den saken...

Jag är glad.

Det ser lovande ut. Kursen vi läser just nu i skolan har åtminstone börjat roligt. Politisk kommunikation. Perfekt för mig. Mina tankar spinner mer och mer runt tanken att det är det jag borde ägna mig åt. Men nej, trots mina ganska så starka mp-sympatier vill jag nog inte ägna mig åt bara ett parti. Jag skulle kunna jobba åt ett parti däremot.. som kommunikatör eller annat, där det inte spelar så stor roll vad för parti det är. Så länge det inte är kd är jag nöjd.. tror jag.
    Vi får se. Men mina tankar på att inte fortsätta med min utbildning har avtagit lite. Jag tror på det här. I alla fall idag.

Sen är jag orolig. Äh. Det kan bli bra. Det kan vara nada. Jag tror det. Vi märker det. Livet rullar på ändå.
    Nu ska jag dra ner på stan. Kika på grejer. Inhandla saker. Den här hösten har varit min sämta shopping-höst sedan 2003. Jösses. Men har man inga pengar att handla upp så kan man ju inte handla nånting. Det kan bara de som kommer med i Lyxfällan till slut men det verkar ju faktiskt inte så roligt.

Nä, nu ska jag hoppa i säng. I morgon blir det jobbande här hemma som gäller. Projektgruppen ska samlas hemma hos Louise här i Ryd tidigt på morgonen. Det är så skönt att slippa åka till Jönköping. Jag kan verkligen inte förklara hur skönt det känns.. Slippa oroa sig för att missa bussen, tåget, förseningar, väntetider, fulla tåg, missa bussen hem, och att fördriva tid. Mmmm..

Jo jag lade ju upp lite bilder på min bilddagbok va.. och så tänkte jag att jag kanske ändå skulle visa videoklippen så om någon är intresserad av att se så finns de här, slarvigt och fantasilöst ihopklippta men jag hade roligt i alla fall. Vilken lång mening! Jösses. Jaja. Detta är inte filmen vi kommer att använda i skolan men vissa klipp ifrån den här är med. Det är hälften film och hälften bilder i den. Den kanske kommer upp nån gång också. Vi får se.

Kan någon hjälpa mig att få motivation igen? Om det fortsätter såhär kommer jag inte gå kvar i skolan efter jul. Jag tycker inte att det är roligt. Jag tycker också att det är skit att pendla men eftersom jag inte vet om jag vill fortsätta läsa programmet så känns det ganska dumt att flytta. Skolan ger mig ingenting som det känns just nu. Ändå verkar det bara vara jag som tycker såhär (förutom alla de som redan hoppat av...) Folk sitter snällt och accepterar allt flum vi får lära oss. Varför ska vi behöva läsa vetenskapsteori? Varför ska vi behöva lära oss om tidningarna på 1800-talet? Visst, det kan vara kul att läsa om man är intresserad men jag vill läsa någonting som är jobbförberedande. Tidningar på 1800-talet är inte jobbförberedande. Nu ska vi dessutom skriva reflektioner om filmer på en blogg, göra inlägg i ett diskussionsforum och göra power point grejer med en egeninspelad webcam-film. Det där hade jag kunnat gå med på under gymnasietiden, som var högskoleförberedande. Men efter det här vill jag jobba. JOBBA!
    Nej, det blir fan ky-utbildning för mig nästa år.. om jag hittar nån passande. Jag ska dock ge Jönköping tid fram till jul. Det har jag lovat mig själv. Men käns det inte bra då.. Äh. Engelskalärare eller!? Fast då måste jag nog flytta ändå..