Little by little

Å vad jag är bra på att uppdatera här just nu. Inte. Jag bara känner att jag har alldeles för mycket grejer på gång. Jag hinner inte sitta här.. och facebook försöker jag skrota.

Har tenta på måndag i organisationskommunikation. Det ska nog gå bra tror jag. Kanske. Hoppas jag. Jag ska i alla fall iväg till Joni och Jesper på fest om en liten stund för Jesper har fyllt år och killarna ska flytta ut ur lägenheten. Två flugor i en smäll. Så det blir inget pluggande ikväll. Imorrn är det sista dagen som Lars Lerin har utställning i konsthallen så jag och pappa ska dit och kika. Så det blir inte så mycket plugg imorrn heller verkar det som. Äh.

En dag i taget.

Obehaglig barndumsupplevelse

Har precis tittat klart på denna veckas Beck-film. En fotograf åkte fast och mamma hävdade, både lite skämtsamt men ändå allvarligt, att nu skulle fotografernas rykte smutsas ner ännu mer. "Det är alltid fotograferna!"
    Sen fick jag höra en jävligt otäck grej, tyckte jag i alla fall. Mamma och pappa berättade för mig om en gång då vi hade varit vid Simsjön och badat när jag var liten. Tydligen hade en man smugit runt i buskarna vid barn-badet med en kamera och tagit kort! Jag frågade vad de hade gjort, jag tänkte att de kanske hade konfronterat honom, ringt polisen eller kanske åkt därifrån. Nej, de hade inte gjort nånting, bara hållt span på honom. Så jävla obehagligt. Någon äcklig jävla gubbe har bilder på mig och en massa andra barn.. ett par år gamla och antagligen utan badkläder. SÅ JÄVLA ÄCKLIGT! Ursäkta mitt språk men jag mår illa bara jag tänker på det. Isch.

För övrigt var det melodifestival igår. Det spelade ingen roll vem som vann så länge det inte var Molly eller EMD, så resultatet var okej även om jag tror att Alcazar hade haft större chans i finalen men.. man vet aldrig. Efteråt var det tänkt att Erik och jag skulle dra på St. Patrick's day-fest. Just det, "fest". Men när vi ringde dem halv elva när vi skulle gå, då var folk påväg ut. Om man går ut vid halv elva är det väl för fan inte "fest"!? "Förfest" heter det och då hade jag inte behövt planera klädval i nån timme för att lyckas matcha gröna grejer. Jag handtvättade till och med en tröja innan, missade bussen bara för det och fick paniktorka den med hårtork. Så gick det med det. Snälla, fest är fest, är det utgång också då är det förfest. Så slipper man bli besviken varenda jävla gång folk går ut. Igår stannade vi hemma.

Kung Fu Girl

Vilken härlig nostalgi-tripp jag har haft sedan igår. På bussen hem berättade Josse om när hon fyllde år en gång när hon var liten, fick den här låten i present och spelade den hela kalaset med sina kompisar, till hennes pappas stora förtret. Han var ganska irriterad på den här låten efteråt. Jag hade helt förtrångt den. Men hur kan man glömma JC-killarna som dansar (eller vad de nu gör) i köket till den här låten!? Underbart...

Tjinga tjinga tjinga...


Ciccis arga ord om Nestlé

Det har gått en vecka nu sedan jag var på sjukhuset. Jag har inte hört något än och det är inte så konstigt med tanke på att det skulle ta två veckor men... jag vill veta nu!!

Jag har i alla fall suttit och skrivit ner en grej som ska lämnas in i skolan imorgon. Vi skulle skriva om ett för oss positivt och ett negativt varumärke. Man skulle skriva i korta ordalag men jag insåg snart att jag hade väldigt svårt för det. För mycket att säga helt enkelt. Jag skrev om Saab som positivt och Nestlé som negativt. Och jag känner sådana hemska saker gentemot Nestlé att jag tänker publicera de tankarna här. Detta är ungefär vad jag skrivit:

Att hitta ett för mig negativt varumärke trodde jag skulle bli en utmaning. Jag berättade det för min mor som genast påpekade att jag ofta pratar illa om Nestlé. Det hade hon rätt i. ”Nestlé” klingar verkligen inte positivt i mina öron. Sedan flera decennier tillbaka har de marknadsfört bröstmjölksersättning i u-länder med motiveringen att ersättningen skulle vara bättre än mödrarnas egen bröstmjölk. Många barn har både fått i sig för lite näring och andra saker de mått dåligt av. Någonstans går gränsen för var och hur man kan öka vinsten i ett företag. (Lite naivt tycker jag att det vore bättre att sälja mat till mammorna så de får tillräckligt med näring att producera sin egen bröstmjölk med.) Nestlé har varit inblandade i flera skandaler, bland annat har de stämt ett av världens fattigaste länder, Etiopien, på $6 000 000 för något som hände för länge sedan, de har varit med i kartellbildning om mjölkpriser i Grekland, de har använt barnarbetare och slavar och de har använt genmodifierade organismer i en kinesisk vara för att sedan förneka det trots att tester visade att så var fallet. Listan kan göras lång. Varför ska man stödja ett sådant företag genom att köpa deras varor? Jag väljer att försöka hålla mig ifrån att göra det bland annat på grund av dessa händelser. Blir jag bjuden tackar jag och tar emot men själv försöker jag hitta alternativ till att köpa t.ex. Zoega’s kaffe, KitKat-choklad eller After Eight.

Äkta musik

Jag lyssnar på Tages.
Önskar att jag kunde dunka i Erik lite musikvett.


Lungjäklar och tröstshopping

Idag har jag återigen varit på KSS för att testa mina lungor. Jag har varit jättenervös i flera dagar. Jag vill verkligen att det ska ha blivit bättre men jag har ingen aning, det är svårt att känna det tycker jag. Jag gjorde verkligen mitt bästa och jag var helt vimmelkantig efteråt och fick följa med pappa tillbaka till jobbet och fika. Jag fick inget resultat idag för sjuksköterskan (tror jag att det var) ville inte säga något. Jag måste istället vänta i två veckor på provsvar.. Så nu är jag naturligtvis nervös igen!

Mamma och pappa tyckte att jag skulle ta en tur till Elins Esplanad för att få tänka på annat lite och kanske bli lite pigg igen. Det gjorde jag. Där inne såg jag en kvinna som hade precis samma frisyr som Tabita i Mia och Klara! Jag skrattade hjärtligt inombords en stund. Sen drog jag bara runt i butikerna en stund och det hjälpte faktiskt! Jag köpte en ny mascara på extrapris och en väska inne på Gina.



Jag var bara tvungen! Union Jack liksom. Tjejen i kassan sa att om man hade något med Union Jack på sig i vår så var man riktigt inne. Jag var tvungen att visa henne min nyckelknipa! Haha. Röd London-telefonkiosk och den brittiska flaggan från Harrods London. Vilken trendsetter jag är! (OBS! Ironi!)

RSS 2.0