Igårkväll visade TV4 filmen Juno. Under veckan som gick gjorde jag en massa propaganda för filmen hos mina föräldrar så att de skulle kika på denna fantastiska film. Det gjorde de. Jag satt med.

Filmen var lika bra som vanligt men en sak slog mig. I scenen då Juno frågar sin pappa om två personer verkligen kan hålla ihop hela livet säger pappa MacGuff en väldigt träffande sak. Jag har förut bara tänkt att det är fint sagt men nu blev jag helt ställd.

Mac MacGuff: Look, in my opinion, the best thing you can do is find a person who loves you for exactly what you are. Good mood, bad mood, ugly, pretty, handsome, what have you, the right person is still going to think the sun shines out your ass. That's the kind of person that's worth sticking with.

Juno MacGuff: Yeah. And I think I've found that person.

Well Juno, det tror jag att jag också har gjort.

Aha? Jag har det trevlig på veckorna, I mind my own business, städar, lagar den mat JAG vill ha, lyssnar på MIN musik och tittar på de teverogram jag är intresserad av. No compromises. Jag umgås med folk jag tycker om, fikar, förlorar på quiz för att vi inte vågar chansa ordentligt (eller för att vi är rationella), kämpar på med delvis idiotiska skoluppgifter och ligger och degar i sängen eftersom jag inte har några tåg att passa!

Ändå är helgen veckans höjdpunkt. De där helgerna jag skulle tillbringa i Jönköping. Nästan varenda en har tillbringats i Skövde. Men inte hos mina föräldrar. De ser mig knappt, de stackarna. Nu bli det skärpning. Mer tid i Jönköping, och när jag väl är hemma ska jag träffa päronen mer.

Naaah. Who am I kidding? I've joined the Circus!

Hur en hård vecka med tre utekvällar (hårdrockskväll på Akademien i Jönköping, skapelsefest och Bonnaphestfinalen i Skövde) och för lite sömn visar sig:

Jag står i duschen, har precis tagit shampoo i handen och ställer tillbaka flaskan i korgen då jag inser att det står "SHAMPOO FOR RETARDS" på den. Sen stirrar jag bara på flaskan en stund innan jag kommer på att jag nog är lite retarded.

Det skulle vara "Shampoo for Redheads".

"Ni är så roliga med era låtval! Hårdrock-Cicci står och sjunger Abba..."
(Tove Asplund angående hårdrockskvällens inslag av Singstar.)

Ääääh, lite bredd är väl bra? :D

Jag bor för långt bort.

Och fastän jag trivs som Rädda Willy-Willy, efter att han hoppat över stenmuren, här i min lägenhet så hatar jag att åka hit. För det innebär att jag lämnar någonting bättre.

Det bidrar även till att det känns så ensamt och onödigt att sitta här. När jag vet att jag egentligen borde ha ett liv som ser lite annorlunda ut. Eller, önskar att jag hade. Tio mil är inte så fasligt långt men det känns längre och länge för varje dag. För gräset är faktiskt grönare där borta på andra sidan.

Vi har spenderat 22 år med att vara nära varandra. Bara fem minuters gångväg bort. Men nu när jag vill att avståndet ska vara så litet som möjligt så är det större än någonsin.

THANK GOD FOR SKYPE.