Smaskeraskens

Okej. Gotland är över, jag har gått på intro i två dagar på sommarjobbet som jag jobbat på flera somrar på raken och innan dess i två år efter studenten. Men jag behövde intro ändå tyckte omvårdnadsförvaltningen. Helt okej. Fick lön för att gå utöver. Men ja, jag fick ju jobba en del ändå, vilket kanske inte är så konstigt.

Sedan dess har jag haft några skumma dagar och en mycket skum kväll. Att städa klockan tre på natten efter två killar som totaldäckat och grisat ner... ja det kan ju också vara skoj. Men grillad lax med hollandaisesås är fan inte fel. Inte att skicka fylle-sms till Jozie Bermuda heller.


Egentligen hade jag tänkt skriva lite om Gotlandstrippen men Sumana summerade det så fruktansvärt bra på sin blogg sumana.tumblr.com att jag faktiskt kopierar det hon skrev.

"Gotland i ord:
sol, shopping, promenader (många), GLASS, åska, regn, grillning, roliga citat, två stycken Christofer Ahlberg kopior, BAD, fåret “Hjääälp” och hans kompis Shaun, pizza, uppskrapat knä, hockeyfrilla, “rauk”, många skratt, saffranspannkaka, Åbäke till bil, Bosses Innebandy buddies, Trasigt Maxi, snälla och coola busschaufförer, “Röv(ar) Liljas hål(a)” och grönsaker på en tallrik."

...och alla fattar precis vad som åsyftas. Äh, you had to be there! "Hjääääälp!"

Nu har jag nog äntligen packat klart. Jag tänkte att jag skulle packa lätt inför Gotland och det har jag väl gjort, in a way. Men jag insåg snart att flera handdukar, sängkläder och extra skor tar en hel del plats. Sen tänkte jag också att det förmodligen skulle bli jäkligt svettigt (enligt klart.se ska det bli 32 grader i Visby på lördag) och kläderna därför inte skulle kunna återanvändas. Så min väska är ändå fylld till bristningsgränsen. Som vanligt!

Så snart bär det iväg till Jönköping för att spendera natten där. Vi ska träffas på resecentrum kl 06.10 imorrn och då har jag saker jag måste ordna imorrn på morgonen. Det ska bli spännande det här. Ändå finns det röster i mig som säger att jag inte vill åka. Fast det vill jag. Egentligen.

Blekfisarna på bilden (ja, även Sumana) + Sara ska komma hem brunare än ever. Speciellt jag. Säger vi. Jag ser verkligen ut som en albino på den där bilden, jämfört med de andra. Eh. Nu säger jag buh bye så syns vi igen nästa vecka!

Jag har nog allvarligt talat haft den bästa sommaren någonsin. Och den är inte på långa vägar slut än. Den har varit fullspäckad med underbara människor, trevliga aktiviteter och resmål. Tänk vad man kan göra med drygt en månads ledighet och ett busskort.

Igår beställde vi resa till Gotland. Bröderna Wahlström, Sumana, Sara och jag drar till Gotland på torsdag för att cykla, sola, bada, njuta och förhoppningsvis äta glass. David konstaterade att "Målet med resan är att få Fiffi brun." Visserligen har vi lärt oss i skolan att vi ska sätta upp "stora håriga mål" men jag tror David missuppfattade, de behöver ju inte vara stört omöjliga! Målet kanske snarare skulle kunna vara att min näsa skulle bli röd eller nått. Bokningen firades sedan med öl på Pipes. Som det ska vara, alltså.

Det ska bli spännande i alla fall. Varken David, Alex eller jag har varit på Gotland tidigare så det här blir kanoners. Imorrn blir det bad och grill med Adde, Smörgås, Mats, Bamse, kanske Calle och Lotta ansluter förmodligen senare på kvällen. Gött mos. Ikväll - Supernatural med Ta mig i Dalen. GLASS!!

Har precis haft värdens skönaste helg i Göteborg. Trevliga människor och (nästan) ännu trevligare inslag som solsken, sommarvärme och kort klänning utan att frysa. Lunch i en solig park. Picknick på Saltholmen. Glass i solskenet. Sen har vi dessutom varit kulturella och gått på vernissage x 2 och tittat på konst och annat konstigt. Det grämer mig att jag inte hade kameran med mig.


Det fanns mycket utrymme för njutning. Och jag njöt. Försökte slå undan tankarna på att höra av mig till dig. Hela tiden. Jag har nog hört av mig för mycket. Men det var för att jag hela tiden ville att du skulle veta att du inte var bortglömd.

Tack Joni för en fin helg i alla fall. Hann träffa/se folk jag väldigt sällan träffar. Jag behövde det här.

Nu sitter jag och förbereder inför litteraturseminarium
I morgon vid den här tiden sitter jag på en buss till Göteborg
I övermorgon vid den här tiden glassar jag runt i London (förhoppningsvis med ungefär en miljon shoppingkassar)!

Vad tror ni att jag koncetrerar mig på?
Seminariet eller den stundande resan? Svårt.






Hoppas nu att dendäringa vulkanen kan ta ett åksjukepiller eller något.
Sluta spy!

Åååh jag vill till London!
Det kommer säkert inte bli lika bra väder och så som förra gången men det skiter jag i. Jag längtar såå jäkla mycket just nu. Bara två och en halv månad kvar nu. Det går snabbt.

Säger vi.

Trafalgar Square 080509

Var precis ute med Onsdag en sväng. Vi åkte inte så långt, halva Ryd och tillbaka igen. Men det kändes så skönt. Jag och Onsdag igen. Solen sken och vinden var inte särskilt stark. När man kan åka moppe utan att frysa, då är sommaren påväg.

Päronen tyckte jag behövde komma ut lite. "Dra ut med bilen, ta med fika? Ska du med?" Klart jag skulle med. Det känns som att jag bara sover och sover. Ändå, för första gången på flera år känner jag att jag är någorlunda utvilad. Faktiskt. Konstig känsla. ÄNDÅ hinner jag inte med allt.
    Vi satte oss i alla fall i bilen, trotsade de mörka molnen och satte av mot Forsvik och kanalen och slussen. Vi åkte in på småvägar där vi knappt aldrig varit förut, bara för att det var kul. Vi kom fram till slut i alla fall. Köpte biggaråer av en tjej som sålde från sitt eget träd. Hon hade fått det trädet när hon var liten och så här års svämmade det över av bär. "Men jag tycker inte speciellt mycket om dem..." Så mycket bättre för oss andra som får köpa dem :)

Båtar, båtar, vatten. Kafferast med bullar och saker vår granne bakat åt oss. Hon är galen. Bakar hela dagarna och ger bort en massa till oss. Sen kommer en Norsk segelbåt med världens nervösaste norrman ombord. Alla som var i Forsvik samlades vid slussen. Dagens underhållning. Norrmannen sprang fram och tillbaka i båten, pekade, funderade och kliade sig i huvet. Frun bara stod brevid och log. Efter säkert en kvarts funderande och pekande vågade han sig in i slussen. De två barnen som var inne i båten försökte gå upp på däck. "NI GÅR NER! GÅ NEEER!" skriker norrmannen. Frun står fortfarande på kanten och ler. Norrmannen springer och placerar ALLA fendrar från babord sida på styrbord sida. Och inte nog med det, han hänger en planka längst ut för att skydda fendrarna! Jag höll på å dö av skratt. Sen sprang han och vevade, vevade, kikade, snubblade, tappade skorna.. oj oj oj. Den andra båten som var i slussen samtidigt kördes av ett ungt par. De tittade på sin båt, allt var okej, sen tittade de på norrmännen. De var verkligen roliga! Hans älskade båt. Å så snygg var den fan inte.

Sådär. I morgon bitti, tidigt som fan, åker jag och Gustav till Arvikafestivalen. Vi tänkte att vi inte behövde stressa. Gustav sa att "Det är väl inget man vill se som spelar först på torsdagen ändå." och jag höll med. Ack så fel vi hade. Det bandet jag huvudsakligen åker dit för att se.. spelar först på torsdagen. Däm däm däm. Fast nu har vi i alla fall varit och handlat. Knäckebröd och mjukost. Festivaldiet. Bäst.
    Jag ska försöka ta lite bilder å så men det blir antagligen mest inne på campingområdet. Det kan vara svårt att plåta på spelningarna eftersom min display fortfarande är hopplöst trasig. De hade inte fått in min beställda kamera än. Bror min skulle hämta den i helgen förhoppningsvis. Det är bra med kontakter!

Puss på alla! Jag kommer hem på söndag!

Jag vill inte. Åka hemifrån alltså. Sitter här i solen och lyssnar på Bob Dylan och har det bra. Fast om tio minuter måste jag grensla Onsdag och ge mig av till Käpplunda gärde.
    Jag känner för att sitta hela dagen och titta på London-kort.. och kanske packa upp väskan. Jag är seg när det gäller sånt. Packar mest upp när jag behöver nånting som finns i väskan. Dessutom vill jag åka tillbaka nu och är väskan redan packad är det ju inga problem. Nej. Oh så intressant detta blev. Jag längtar till London, det var mest det jag ville säga. Det var precis såhär jag kände när jag kom hem från Prag första vändan 2006, jag var bara tvungen att åka tillbaka! Det gjorde jag ju också.. men denna gången finns det nog inte varken tid eller pengar till det på ett bra tag. Sorgligt. Äh. I'll be back.

När jag slutade gymnasiet så sa jag att jag skulle ta ett sabbatsår, jobba och försöka resa! Jag tycker kanske inte att jag rest så mycket som jag hade velat men lite har jag hunnit med i alla fall.. har jag insett när jag tänkt efter lite.

Augusti -06: Prag, Tjeckien med Britta, Mikael och Johan.
Mars -07: Oslo, Norge med pappa (måste ju räknas!)
December -07: Tallin, Estland med Joni, Foffe och Caroline
Maj -08: London, England med Joniboy.

Lite har jag hunnit med. Får se hur mycket det blir framigenom. Mer ska det bli. Paris, New York och Tokyo står på listan!

Tja, vad ska man säga? Jag vet inte. I'm swept away. Mitt hjärta finns kvar i London, det fastnade där bland palats, katedraler, tunnelbanor och röda bussar. Jag vet inte exakt var det är så jag måste åka tillbaka och leta. Åh så synd.

Bland de bästa grejerna var absolut fotbadet under fredagen. Vi kom till hotellrummet helt genomsvettiga i värmen, hällde upp iskallt vatten i badkaret, satte oss på kanten, stoppade i fötterna och käkade chips. Hade det varit en tecknad film hade det kommit ånga från fötterna när vi satte i dem.
    En annan bra grej var mina skor jag köpte för £4 på Primark på Oxford Street. De var tunna, billiga och kassa i konstruktionen men ack så sköna för mina smärtande fötter! Oooh den lyckan gick inte av för hackor!

Så, det bästa med resan. Det allra bästa. Carnaby Street. Jag har längtat dit ända sedan jag var fjorton. Det är sju år snart och det har varit sju långa år. Det har inte gått.. en vecka åtminstone utan att jag önskat att jag fick åka till Carnaby. Jag hade däremot förberett mig på att aldrig på komma dit så det var verkligen himmelriket. Jag gråter seriöst nästan nu bara av att skriva om det! Jag kan inte beskriva den extrema lyckan jag kände när jag svängde upp på gatan. Pulsen höjdes och jag blev alldeles varm. Smärtan i fötterna var som bortblåst. Och underbara Carnaby. I'll be back some day, it won't be long.
    Pop Boutiqe har jag också längtat till ända sedan jag upptäckte den i sextonårsåldern och dit kom jag också. De hade inte det jag hade tänkt köpa så jag blev lite besviken men köpte en klänning istället. En helt underbar sådan. Mmmh. I'll be back for you some day as well...

Okej, det allra allra allra bästa var inte någon affär, sevärdighet, vädret eller staden ens. Det var resesällskapet. Älskade Joniboy, tack! Du gjorde allting värt det. Det hade inte varit samma sak med någon annan. Jag vet att jag klagade på mina fötter hela tiden men.. jag kunde inte låta bli. I love you!

Jahapp. Nu drar jag då. Till mitt älskade swinging London, där jag aldrig varit men älskar på avstånd. Jag är så förväntansfull. Skitlycklig dessutom. Önska mig lycka till!

Håller på att packa resväskan. Vilken otroligt härlig känsla det är! Man ska bort nånstans, det nästan pirrar i magen på mig när jag håller på. Så många par strumpor behövs, måste hitta den minsta hårborsten jag har, hur mycket väger det här och hur kommer vädret vara där borta i England?
     Jag gick in på SMHI.se och kikade, precis så som jag brukar göra innan jag drar iväg på festival. Visst fanns det karta över Storbritannien också! Vädret där skulle vara i princip så som Sveriges väder förutspås att bli i helgen.