Efter föreläsning i Skövde och det allt för bekanta tåget till Jönköping insåg jag att mina blommor förmodligen är bortom all räddning. De hade inte blivit vattnade på nästan 14 dagar och det var droppen för dem. (OBS! Dålig ordvits.)

Jag vattnade blommorna ändå i något slags desperat återupplivningsförsök och sprang iväg mot skolan för att möta upp en tvåa och byta ut en kursbok mot pengar. På vägen hem passerade jag Albins kontor och tänkte egentligen mest sticka in huvudet och säga hej. Istället fick jag höra "Hej, vill du ha gardiner?". Jag vill väl alltid ha gardiner? Speciellt när de är lila och snygga och från Indiska. Nu är de dessutom second hand. Eller ja, kan man kalla det second hand trots att man inte betalat en krona för dem ens?

Anyway. Jag styrde kosan mot stan för att köpa ett par joggingbyxor (hittade inte de jag ville ha) och för att delta i manifestationen för 25-årsdagen sedan Tjernobylolyckan. Där stannade jag dock inte då jag tyckte att den var rätt kasst utförd. En handfull personer i radiation suits stod och såg otäcka ut. Visst, budskapet blir starkt men i sådana sammanhang bör man även ha minst lika många personer utan dräkt eftersom det är lättare för folk att ta kontakt med någon som inte ser ut som tagen ur en skräckfilm.

Men. Jag hatar ju själv blogginlägg som handlar om "min dag" och här skriver jag ett själv. Avbryt. Avbryt. Avbry... Avbr... Avb... A...