Comfortably Numb

Mitt golv är fullt med skräp. Eller, skräp och skräp.. det är snarare sånt jag vill spara men vet att jag aldrig kommer använda/titta på/ha nytta av. Bland annat var det en massa skolarbete. Gamla bilder farmkallade i mörkerrummet, gamla illustrationer och diverse annonser från grafiskböset. En massa potentiella paper-face-bilder fanns också. Ifall jag skulle vilja göra en till liksom. Haha.
    Dessutom hittade jag "Gert". Är det någon som kommer ihåg honom? Gert som skulle spela basket, kastade bollen mot korgen, missade och blev så ledsen att han hängde sig i korgen? Gert är absolut det jag är mest stolt över från skoltiden. Den är verkligen den största påminnelsen om hur jag mådde under gymnasiet. Jättebra. Verkligen. Vet inte om det har blivit bättre efteråt men jag tror det. Det känns så. Det känns inte så himla hopplöst längre i alla fall.
    Jag tror att jag ska återgå till det katastrofområde som mitt golv just nu är och lyssna på The Wall för femtioelfte gången. AAAAAAAAAAAAJVE become comfortably numb.

Dessutom måste jag fan göra nått åt mitt hår. Jag klippte mig för en månad sedan utan att veta vad jag ville göra med det så det blev ingen förändring alls. Jag känner mig tråkig.

         

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0